På cykel i USA

De senaste dagarna har varit mer eller mindre händelserika. I måndags cyklade jag från Kitty Hawk till Manteo, en liten stad på en ö. Fick punktering på bron till ön, lyckades laga den och allt var frid och fröjd. Tog in på ett motell på kvällen, blev uppäten av myggor när jag skulle gå och handla mat. Jag hade fortfarande ont i halsen på tisdagen, och det kändes inte så bra att cykla ca åtta mil i ödemarken med halsont, så jag tog en dag ledigt och spenderade en natt till på motellet.

Igår cyklade jag de drygt åtta milen i ett totalt ödelandskap. Det regnade lite i början på dagen, men sedan sken solen. Jag använder myggmedel, men det verkar inte råda bot mot monstermyggor. Har nu säkert över sjuttio myggbett på min kropp, många stora som femkronor. Det är nästan outhärdligt faktiskt.
Anlände i Engelhard vid klockan halv fem på eftermiddagen ungefär. Köpte en god baguette med rostbiff i en affär, var utsvulten. Letade sedan upp en camping, men den var helt öde. De kändes mindre bra, så jag tog in på ett litet hotell istället.
Kvinnan som ägde hotellet var tysk och bröt väldigt kraftigt. Jag får ett litet rum med bara en kanal på TV:n, och plötsligt ringer kvinnan på telefonen och undrar om jag vill ha mat. Jag går ner till den lilla restaurangen och hon bjuder på soppa, pommes frites och majskolvar. Jag har aldrig riktigt varit förtjust i majskolvar, men dessa var otroligt goda. Mätt och belåten gick jag tillbaka till mitt rum och skulle förmodligen sovit som en stock om det inte vore för att jag vaknade mitt i natten av att jag nästan höll på att klia sönder mina ben.

Frukost ingick i priset, så jag går ner och serveras pannkakor. Det var väldigt gott, och jag går upp till rummet igen för att packa, och när jag kommer ned igen och ska betala så vill den tyska kvinnan inte ta emot några pengar. Jag fick alltså bo gratis. Så otroligt snällt.
Cyklar iväg, i kraftig motvind. Ibland känns det som om att jag inte kommer någonstans, trots att jag trampar för full maskin. Det lugnar dock ner sig efter någon timma, vilket var tur för jag var faktiskt nära att ge upp för dagen. Mycket öde landskap idag också, såg dessutom två (levande) sköldpaddor på vägen. Dom var jättestora, cirka fyrtio centimeter långa.

Just nu är jag på en camping lite utanför Belhaven. Har duschat, tvättat lite kläder och pratat på Skype med min far. Sitter i något slags allrum där det finns tillgång till Internet. Är väldigt trött, så ska nog gå och lägga mig i tältet snart. Imorgon cyklar jag till Washington, eller Little Washington som det här i folkmun kallas.