På cykel i USA

Detta är alltså den stora orkanhelgen. Denna dag är egentligen inte så händelserik, vi kan inte cykla någonstans eftersom att orkanen förväntas slå till på lördagskvällen. Brian är hemskt snäll som låter oss stanna till orkanen är över. På kvällen åker vi hem till Brians kompisar och spenderar kvällen där, det är en salig blandning av amerikaner, tyskar och svenskar. Och indier tror jag. Det börjar regna, och när vi ska åka tillbaka hem till Brian så är flera vägar helt översvämda. En bilfärd på vanligtvis tjugofem minuter tar en och en halv timma eftersom att vi måste ta flera omvägar. Jag har aldrig sett något liknande förut, en bil fastnade i vattnet när den försökte ta sig över till andra sidan.

På söndagen åker vi hem till Brians mamma eftersom att det inte finns någon ström i Brians hus. Det tar också sin tid, ännu fler vägar är översvämmade och vissa vägskyltar syns knappt över vattenytan. Det ligger en massa grenar över vägarna och ibland knäckta träd. Det blåser en del, men det känns som att den största skadan gjordes på lördagnatten. På måndagen kör Brian oss enda till Montgomery i Pennsylvania, det var närmaste hotellet som inte var fullbokat eller stängt. Vi tänkte att vi skulle vänta med att börja cykla till på tisdagen på grund av att det förmodligen skulle bli svårt att ta sig fram. Det är på hotellet vi färgar våra hår för första gången, mitt och Sofies skulle bli blondt men blev gult, Bettys skulle bli rött men blev rosa.

Tisdagen var alltså första cykeldagen på tre dagar. Det var en varm och solig dag, och bortsett från att det fortfarande låg grenar och dylikt på vägarna så gick det bra att cykla. Vi cyklade på en bra bit och nådde faktiskt en cykelväg vilket kändes väldigt skönt i jämförelse med vanliga vägar. Vi tänkte åka till Philadelphia eftersom att cykelvägen gick hela vägen dit, det skulle bli en liten avstickare från vår vanliga rutt, men vi mötte en annan cyklist som sa att det knappt gick att ta sig fram dit. Så vi fortsatte på den vanliga rutten.

Sofie fick en punktering i Norristown vilket var en mindre trevlig stad, och när vi ändå var tvungna att stanna till där så frågade vi polisen om de visste någon bra plats att campa på. Polismannen tipsade om ett större parkområde några miles därifrån, han sade att det egentligen inte var tillåtet att tälta där, men att vi ändå kunde göra det om vi var diskreta. Vi gav oss av till parkområdet, på vägen mötte vi en svensk cyklist för övrigt som hjälpte oss att hitta rätt. Väl framme så började en parkvakt fråga ut oss, vi sade som det var och det slutade med att han hjälpte oss att hitta en bättre tältplats en liten bit därifrån i ett ödsligt skogsområde.