Miami Beach.
Jag är dålig på att uppdatera. Men det beror förmodligen på att själva lobbyn på hostellet där det finns Internet är alltid helt ockuperat och dessutom spelas det så hög musik där, orkar inte sitta där.
Just nu är jag på Starbucks i Miami Beach, Florida. Här spelas också hög musik, men det funkar. Förstår inte grejen med den väldigt höga musiken, vill kunna lyssna på min egen musik ju (Håkan mest. Fast lyssnar faktiskt på en del annat också, även fast det inte verkar så).
Innan jag lämnade San Francisco i lördags förra veckan så passade jag på att åka de berömda spårvagnarna, eller Cable Cars, som de kallas. Ren livsfara, skulle jag vilja kalla dom. Jag åt crepes med jordgubbar, nutella och grädde på ett café som spelade femtiotalsmusik, tog bussen till Ocean Beach, men ingen surftävling då heller. På kvällen tog jag mig till flygplatsen där mitt plan till Miami lyfte klockan kvart i elva på kvällen. Lyckades inte sova någonting av de fyra timmarna planet var i luften. Bytte plan i Detroit, och jag har märkt att ju mer jag flyger, ju mer flygrädd verkar jag bli. Inte så att jag inte kan flyga, men jag tycker att det är obehagligt. Det är bara så onaturligt att befinna sig tusentals meter upp i luften. Det är inget normalt tillstånd.
Kom fram till Miami vid tolv-tiden på dagen lokal tid. I San Francisco hade det börjat kännas lite höstkyligt när jag åkte, men här är det antagligen sommar året runt. Väldigt hög luftfuktighet och ungefär 27 grader.
Var ungefär dödstrött, gick och lade mig klockan nio på kvällen och sov i tretton timmar. Helt okryddat.
Hostellet är bra, det är hyfsat fräscht och det bästa av allt måste vara att frukost, lunch och middag är gratis. Det är också förvånansvärt god mat. Är rätt barskrapad för tillfället så det är ju ett pluss. Har mest legat på stranden, solat och badat. Det är jättevarmt i vattnet, och stora vågor. I hemlighet är jag lite rädd för hajar. Men det finns hajnät, så det är nog lugnt.
I mitt rum bor en ryska som ser ut som ett penntroll (förlåt. Vill absolut inte vara elak, men hon gör faktiskt det. Det är bara ett konstaterande), två australienskor och två spansktalande tjejer. De spansktalande tjejerna har jag endast sett en gång, på natten. Nu har dom försvunnit, liksom australienskorna som jag blev vän med. Dom hette Chenelle och Monique och var jättetrevliga. Har spenderat de tre senaste dagarna i deras sällskap, men idag for dom vidare till Orlando.
Min mor tjatar om bilder varje dag. Idag blir det inga bilder. Förlåt. Men det tar så lång tid att ladda upp dem. Är hemma om fem dagar, men ska försöka lägga in lite bilder innan dess.
Just nu är jag på Starbucks i Miami Beach, Florida. Här spelas också hög musik, men det funkar. Förstår inte grejen med den väldigt höga musiken, vill kunna lyssna på min egen musik ju (Håkan mest. Fast lyssnar faktiskt på en del annat också, även fast det inte verkar så).
Innan jag lämnade San Francisco i lördags förra veckan så passade jag på att åka de berömda spårvagnarna, eller Cable Cars, som de kallas. Ren livsfara, skulle jag vilja kalla dom. Jag åt crepes med jordgubbar, nutella och grädde på ett café som spelade femtiotalsmusik, tog bussen till Ocean Beach, men ingen surftävling då heller. På kvällen tog jag mig till flygplatsen där mitt plan till Miami lyfte klockan kvart i elva på kvällen. Lyckades inte sova någonting av de fyra timmarna planet var i luften. Bytte plan i Detroit, och jag har märkt att ju mer jag flyger, ju mer flygrädd verkar jag bli. Inte så att jag inte kan flyga, men jag tycker att det är obehagligt. Det är bara så onaturligt att befinna sig tusentals meter upp i luften. Det är inget normalt tillstånd.
Kom fram till Miami vid tolv-tiden på dagen lokal tid. I San Francisco hade det börjat kännas lite höstkyligt när jag åkte, men här är det antagligen sommar året runt. Väldigt hög luftfuktighet och ungefär 27 grader.
Var ungefär dödstrött, gick och lade mig klockan nio på kvällen och sov i tretton timmar. Helt okryddat.
Hostellet är bra, det är hyfsat fräscht och det bästa av allt måste vara att frukost, lunch och middag är gratis. Det är också förvånansvärt god mat. Är rätt barskrapad för tillfället så det är ju ett pluss. Har mest legat på stranden, solat och badat. Det är jättevarmt i vattnet, och stora vågor. I hemlighet är jag lite rädd för hajar. Men det finns hajnät, så det är nog lugnt.
I mitt rum bor en ryska som ser ut som ett penntroll (förlåt. Vill absolut inte vara elak, men hon gör faktiskt det. Det är bara ett konstaterande), två australienskor och två spansktalande tjejer. De spansktalande tjejerna har jag endast sett en gång, på natten. Nu har dom försvunnit, liksom australienskorna som jag blev vän med. Dom hette Chenelle och Monique och var jättetrevliga. Har spenderat de tre senaste dagarna i deras sällskap, men idag for dom vidare till Orlando.
Min mor tjatar om bilder varje dag. Idag blir det inga bilder. Förlåt. Men det tar så lång tid att ladda upp dem. Är hemma om fem dagar, men ska försöka lägga in lite bilder innan dess.
Kommentarer
Trackback
